Medier om medier

Det finns idag flera medier som behandlar medier. Mediegranskningen förekommer som radioprogram, månadstidningar, webbtidningar eller som stående inslag i våra större dagstidningar. En del bevakar både reklam- och mediemarknaden i stort, medan andra riktar in sig på att granska det journalistiska och redaktionella arbetet hos landets viktigaste opinionsbildare. Det är med andra ord dessa mediebevakare som granskar granskarna.

Journalister och nyhetsmedia har en maktställning i samhället, det är därför som media kallas för den ”tredje statsmakten”. Det som tas upp på landets ledarsidor, diskuteras i TV:s morgonsoffor och radions Studio 1 eller kastas emot mediekonsumenten i form av alarmistiska löpsedlar utgör det medielandskap som vi medborgare använder oss av för att skapa oss en bild av samhället och dagspolitiken. Det är med andra ord ytterst viktigt att all denna förmedling av nyheter och fakta är korrekt, pålitlig och nyanserad för att vi som mediekonsumenter ska få en så riktig bild av verkligheten som möjligt.

I dagens allt mer vildvuxna medieflora, där hastigheten på nyhetsförmedlingen prioriteras före källkritik och analys, har det blivit allt viktigare att det finns journalister som granskar sina kollegors arbete och uppmärksammar de texter eller programinslag som har brister och ställer vederbörande journalist eller redaktör mot väggen. Ett allt större fokus i de mediebevakande mediernas rapportering utgör alla hot mot yttrande- och tryckfriheten runt om i världen samt alla mördade eller fängslade journalister. Ett annat återkommande tema är ägarkoncentrationen inom medievärlden.

Mediegranskarna

Här presenteras några av landets främsta granskare.

  • Medierna i P1. Medierna är radioprogrammet som varje vecka tar pulsen på Mediesveriges makthavare och går på djupet i sin analys av journalisters arbete. Programmet har sänts sedan 2007, men hade föregångaren ”Vår grundade mening”, som sändes från 1981. Medierna viker inte för det obekväma samtalet med sina egna chefer eller kollegor på Sveriges Radio.
  • Journalisten. Det här är Journalistförbundets medlemstidning som har givits ut sedan 1904. Förutom alla journalister finns många makthavare inom både media och politik bland de trogna läsarna. Tidningen har en ganska liten upplaga men ett stort genomslag bland mediefolk. Journalisten rapporterar ofta om journalisters arbetsvillkor, som exempelvis om tidningen Metros finansiella problem som hotar flera journalister, förutom att en röst i medielandskapet kan tystna. Metro, och andra företag, kan vända sig till https://www.capcito.com/sv för att försöka få hjälp med sin finansiering på olika sätt.
  • Resumé. Resumé skriver om både medievärlden och reklambranschen. Tidningen startades 1950 av Svenska Reklamförbundets föregångare. Tidningen ägs sedan 1989 av Bonniers och är numer att betrakta som en affärstidning för medie- och reklambranschen, med andra ord större fokus på marknadssidan av media och mindre kritisk mediebevakning.
  • Dagens Media. Den här tidningen bevakar också, liksom Resumé, medie- och reklambranschen. Andra likheter med Resumé är att Dagens Media numer ägs av Bonniers. Resumé och Dagens Media har till och med samma lokaler och chefredaktör. Risken är överhängande att en av tidningarna läggs ned och att en del mediegranskande journalister blir övertaliga.
  • Medievärlden. Föregångaren till Medievärlden var Pressens Tidning som gavs ut av arbetsgivarorganisationen Tidningsutgivarna 1920-2006. Sedan 2006 heter den Medievärlden men utkommer idag endast som webbtidning. Problematiskt är att denna tidning också ägs av Bonniers.