Redan på romarrikets tid för cirka 2 000 år sedan förekom spridning av nyheter. Slavar dokumenterade vad som hände och skrev sedan för hand artiklar som spreds vidare. Många gånger såldes de till övriga delar av riket.
För ungefär 500 år sedan publicerades vad som vi kan kalla en tidning. Nu började de nedskrivna händelserna som delgavs förses med årtal. Dock var de ofta daterade långt efter de hade inträffat. Dessa handskrivna samlingar av nyheter spreds i Europa och var för det mesta sensationslystet material. Redan vid den tidpunkten insåg köpmännen att det gav mer klirr i kassan.
Men inte förrän i början av 1600-talet började tidningar produceras med en viss regelbundenhet. Det berodde givetvis på att möjligheten att trycka utvecklats samt att den logistiska problematiken hade förbättrats. Det innebar självklart att det var både lättare att få information och att delge information. De framstående länderna i att producera de första moderna tidskrifterna var England, Frankrike, Tyskland och Belgien. Från och med 1640-talet började tidningar att ges ut dagligen, ett stort steg i nyhetsspridning.
I och med att telegrafen uppfanns 1844 förändrades nyhetsspridning på ett revolutionerande sätt. Nyheter från hela världen kunde spridas lika enkelt som det förut skett mun till mun. På grund av lättillgängligheten av nyheter skapades många nyhetsbyråer och i mitten av detta decennium var tidningen den största informationskällan för allmänheten.
Under tidiga delen av 1900-talet förändrades nyhetsspridningen i och med att radion introducerades, men tack vare ett nytänkande från tidningsbranschen behöll de sin del av marknaden. Liknande åtgärder krävdes återigen i och med televisionens intåg på marknaden.
I dag konkurrerar tidningarna med internet, men har återigen visat sin innovativa och nytänkande sida. De flesta tidningar erbjuder en nättidning, men oftast med begränsade nyheter för att locka läsarna att köpa den fysiska tidningen för att kunna ta del av mer information om ämnet.