Vi möts dagligen av en mängd nyhetsrubriker och notiser. Ibland klickar vi in på artikeln, ibland tycker vi att det räcker med att ha läst rubriken. Flödet tar ändå inte slut. Dagens digitaliserade nyhetsbrus går snabbt och nyhetsflödet uppdateras ständigt. Kända politiker twittrar dagligen och nya nyhetssajter, bloggar och debattsidor startas på löpande band.
I grunden är det positivt att nyheter och andra inlägg kan spridas så snabbt genom den moderna tekniken. Det bidrar förhoppningsvis till mer informerade medborgare som följer med i debatten. Tyvärr har det visat sig att det snabba nyhetsflödet också har sina baksidor.
Bristen på källkritik
I dagens digitaliserade nyhetsbrus är det inte svårt för desinformation och felaktigheter att snabbt få stor spridning. Det är bara att kolla på några av de senaste nyhetshändelserna. När Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedts meddelade att han avgår vid partiets nästa kongress, blev det snabbt rubriker över hela internet att den omtalade V-profilen Rossana Dinamarca står till förfogande för att bli nästa partiledare. Problemet är att detta var en bluff, baserat på ett falskt sms till SR från en person som falskt uppgav sig för att vara Dinamarca. SR:s kanal P4 Väst var först med att rapportera om kandidaturen och sedan spreds det som en löpeld genom alla medier. Till och med nyhetsbrev skickades ut om kandidaturen. Senare under dagen fick Dinamarca gå ut och dementera uppgifterna om hennes kandidatur. Dementerandet fick såklart inte lika stort medieutrymme som den rapporterade kandidaturen.
Ovanstående är ett tydligt exempel på att källkritik har glömts bort i dagens nyhetslandskap. När inte ens statliga kanaler som SVT och SR kontrollerar sina uppgifter bättre än sådär, vem ska läsarna då kunna lita på? Grundläggande källkritik borde sitta i benmärgen på alla anställda hos etablerade nyhetskanaler, men så verkar inte vara fallet. Konsekvensen av detta är farlig. När etablerade nyhetsmedier tappar trovärdigheten uppstår en förvirring över vad sanningen är, vad är fake news och vad är sant?
Vad du som läsare bör tänka på
Med tanke på den höga graden av fake news i samhället är det viktigare än någonsin att du som läsare ställer dig kritisk till det du läser. Du behöver vara källkritisk, bedöma trovärdigheten i vad som rapporteras och ifrågasätta det du läser. Det kan vara en utmaning eftersom många är vana vid att blint lita på etablerade nyhetskällor som SVT, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Exemplet ovan visar dock att även dessa etablerade nyhetsmedier ibland gör snedsteg och rapporterar fake news.
Du som läsare bör tänka utifrån grundläggande källkritiska frågor såsom vem är avsändaren, i vilket syfte har avsändaren lämnat uppgifterna, är uppgifterna aktuella, har uppgifterna bekräftats av någon annan part och går det att hitta andra källor som påstår samma sak? I fallet med Rossana Dinamarca borde journalisterna ha väntat med nyheten tills de kollat upp vem avsändaren var och fått en bekräftelse på kandidaturen.