Många är nog dem som drömmer om att jobba som utlandskorrespondent och förmedla nyheter från spännande områden i världen. Ibland med en något romantiserad bild av åka runt i en jeep klädd i khakikläder och med kameran i högsta hugg för att få uppleva andra länder och kulturer. Nu är det sällan så det går till även om det kan vara nog så dramatiskt om man jobbar som exempelvis krigskorrespondent. Sedan ska man vara medveten om att det är inte alltid den som är bäst på att förmedla nyheterna som får de spännande uppdragen utan vem som är på rätt plats vid rätt tid.
Vem kommer inte ihåg Åsne Seierstads och hennes rapportering av krigen in Afghanistan och Irak. Hennes upplevelser ledde sedermera till böcker som skildrar dessa upplevelser. Men om detta är drömmen, att som Åsne arbeta som utrikeskorrespondent, så måste det börjas någonstans. Den tidigare utbildningen där det gavs en yrkesexamen för titeln journalist finns inte kvar längre utan idag utbildas man i journalistik.
Journalistik delas upp i flera olika genrer som exempelvis kändisjournalistik, kampanjjournalistik och grävande journalistik, där namnen ganska tydligt berättar inom vilka områden som det förmedlas om.
Det är inte bara genrer som delar in journalistiken utan även inom vilken typ av media man väljer att arbeta. Det kan vara arbete för en tidning, för radio eller tv eller kanske en nyhetsbyrå.
Oavsett inom vad eller hur man tänkt sig arbetet så grundar det sig i botten på yttrande- och tryckfrihet. Journalister har ett samhällsansvar att rapportera och förmedla händelser på ett så korrekt och sanningsenligt sätt som möjligt. Allmänheten måste kunna lita på att journalistens syfte är att sprida kunskap och förståelse för händelsen. Tyvärr är det inte alltid så det går till men de seriösa journalisterna försöker följa den yrkesetik som gäller för journalister. Den journalist som ständigt bryter och missbrukar denna etik tappar snart trovärdighet för samhället, källor och kollegor.